Stockholms-Gillet är en ideell förening med syfte att
- Att bevara och höja medlemmarnas intresse för sin stad genom upplysning och i sällskapliga former ordnade medlemsmöten
- Att verka för Stockholms försköning och ökad kunskap om dess historia och utveckling genom att dela ut stipendier och andra bidrag
- Att hålla liv i stadens traditioner och skapa ekonomiska förutsättningar för Gillets verksamhet genom att årligen ordna en julmarknad på Stortorget
- Att söka påverka den kulturella och miljömässiga utvecklingen i Stockholm genom att partipolitiskt obundet delta i samhällsdebatten
Gillets tillkomst
Stockholms-Gillet bildades 1914 av ett antal urstockholmare som ville att infödda stockholmare skulle ha sin egen förening precis som många ”utsocknes” hade sina. Smålänningar, värmlänningar, skåningar boende i huvudstaden hade egna landskapsgillen där födelseortens förtjänster och fel diskuterades. Men även stockholmarna kunde behöva ett lokalpatriotiskt samfund menade man. Sagt och gjort, ett antal kända författare och journalister slog sig samman och bildade Stockholms-Gillet. Det första man gjorde var att försöka rädda den anrika julmarknaden i Gamla stan som höll på att förfalla alldeles. Det lyckades man också med och marknaden är idag en kär jultradition med många besökare från hela Europa. Du kan läsa mer om Gamla stans julmarknad här!
Varför namnet Stockholms-Gillet?
Gillen är en urgammal sammanslutning som går tillbaka till medeltiden. I Gamla stan, där föreningen har sin hemvist och sin ”gillestuga” intill Storkyrkan vid Trångsund, har funnits många gillen. Helga Lekamensgille och Vårfrugillet är några av de äldsta, grundade redan på 1300-talet. Ett gille på medeltiden hade många funktioner men det viktigaste var kanske att ordna med gästabud och dryckesslag för sina medlemmar. Denna tradition har alltid varit en ryggrad i Stockholms-Gillet som varje år ordnar tre festliga sammankomster på fina och genuina stockholmsadresser. Året börjar med Midvintergillet, följs av Vårgillet och avslutas med Höstgillet. Här kan du läsa mer om hur dessa har firats de senaste åren!
Styrelsen
Stockholms-Gillet styrs av Rådet och dess medlemmar kallas för bisittare. Ordförande är ålderman, sekreteraren kallas för skrivare, kassören för skattmästare och munskänk är den som ansvarar för alla festligheter. De ålderdomliga titlarna hänger ihop med de medeltida gillena och viljan att bygga broar bakåt i tiden till Stockholms äldsta föreningsliv.
Här kan du läsa mer om Gillets nuvarande styrelse och dess medlemmar!
Vem kan bli medlem av Stockholms-Gillet?
Från början var det viktigt att var infödd stockholmare. Idag räcker det med att vara uppvuxen i Stockholm och ha gått i skolan här. Länge var Stockholms-Gillet en herrklubb ungefär som Sällskapet eller Idun, gamla ordenssällskap som fortfarande finns kvar. Men 1990 beslöts att även kvinnor skulle kunna inväljas. Den första kvinnliga medlemmen av Stockholms-Gillet var Vera Siöcrona känd förkämpe för Gamla stan
För att bli medlem behövs rekommendationer av två medlemmar i Gillet. Blankett för nedladdning finns här!
Fördjupad kunskap om Stockholm
Under tidigare år har Stockholms-Gillet bildat opinion i många viktiga frågor och ofta samarbetat med Samfundet Sankt Erik som också har sitt kontor i Gamla stan. Idag ägnar sig föreningen mycket åt att fördjupa sig i Stockholms historia och genom sitt stipendium uppmuntra till forskning om Stockholm. Intäkterna från julmarknaden går varje år till att finansiera intressant stockholmsforskning. Du kan läsa mer om stipendiet här! I Stockholms-Gillets portalparagraf betonas starkt syftet att hos medlemmarna öka kunskapen och intresset för sin stad. Läs våra stadgar här!
Gille-Tidender
Gille-Tidender är Stockholms-Gillets husorgan och kommer ut med tre nummer varje år. ”Tidender” betyder nyheter på äldre svenska. I tidningen kan du läsa spännande artiklar om Stockholm och anmäla dig till våra aktiviteter. Här kan du ta del av de senaste årens utgåvor!
och till vardags docent i ögonsjukdomar.
Upphovsman till fotografierna är:
SF, Stella Fare,WP, Wikipedia,
SSM, Stockholms Stadsmuseum och RA Riksarkivet