Välkommen till Stockholms-Gillet

OBS! Årsmötet med tillhörande gille den 16/9 är inställt pga pandemin! Mer info i kommande nummer av Gille-Tidender.

Stockholms-Gillet är en ideell förening med syfte att

  • Att bevara och höja medlemmarnas intresse för sin stad genom upplysning och i sällskapliga former ordnade medlemsmöten
  • Att verka för Stockholms försköning och ökad kunskap om dess historia och utveckling genom att dela ut stipendier och andra bidrag
  • Att hålla liv i stadens traditioner och skapa ekonomiska förutsättningar för Gillets verksamhet genom att årligen ordna en julmarknad på Stortorget
  • Att söka påverka den kulturella och miljö­mässiga utvecklingen i Stockholm genom att partipolitiskt obundet delta i samhällsdebatten

Gillets tillkomst

Stockholms-Gillet bildades 1914 av ett antal urstockholmare som ville att infödda stockholmare skulle ha sin egen förening precis som många ”utsocknes” hade sina. Smålänningar, värmlänningar, skåningar boende i huvudstaden hade egna landskapsgillen där födelseortens förtjänster och fel diskuterades. Men även stockholmarna kunde behöva ett lokalpatriotiskt samfund menade man. Sagt och gjort, ett antal kända författare och journalister slog sig samman och bildade Stockholms-Gillet. Det första man gjorde var att försöka rädda den anrika julmarknaden i Gamla stan som höll på att förfalla alldeles. Det lyckades man också med och marknaden är idag en kär jultradition med många besökare från hela Europa. Du kan läsa mer om Gamla stans julmarknad här!

Varför namnet Stockholms-Gillet?

Gillen är en urgammal sammanslutning som går tillbaka till medeltiden. I Gamla stan, där föreningen har sin hemvist och sin ”gillestuga” intill Storkyrkan vid Trångsund, har funnits många gillen. Helga Lekamensgille och Vårfrugillet är några av de äldsta, grundade redan på 1300-talet. Ett gille på medeltiden hade många funktioner men det viktigaste var kanske att ordna med gästabud och dryckesslag för sina medlemmar. Denna tradition har alltid varit en ryggrad i Stockholms-Gillet som varje år ordnar tre festliga sammankomster på fina och genuina stockholmsadresser. Året börjar med Midvintergillet, följs av Vårgillet och avslutas med Höstgillet. Här kan du läsa mer om hur dessa har firats de senaste åren!

Styrelsen

Stockholms-Gillet styrs av Rådet och dess medlemmar kallas för bisittare. Ordförande är ålderman, sekreteraren kallas för skrivare, kassören för skattmästare och munskänk är den som ansvarar för alla festligheter. De ålderdomliga titlarna hänger ihop med de medeltida gillena och viljan att bygga broar bakåt i tiden till Stockholms äldsta föreningsliv.

Stockholms-Gillets ålderman är Kristina Ljunggren, till vardags kaplan i Storkyrkoförsamlingen.

Här kan du läsa mer om Gillets nuvarande styrelse och dess medlemmar!

Vem kan bli medlem av Stockholms-Gillet?

Från början var det viktigt att var infödd stockholmare. Idag räcker det med att vara uppvuxen i Stockholm och ha gått i skolan här. Länge var Stockholms-Gillet en herrklubb ungefär som Sällskapet eller Idun, gamla ordenssällskap som fortfarande finns kvar. Men 1990 beslöts att även kvinnor skulle kunna inväljas. Den första kvinnliga medlemmen av Stockholms-Gillet var Vera Siöcrona känd förkämpe för Gamla stan

Vera Siöcrona 1914–2003 fick ett torg i Gamla stan uppkallat efter sig 2018. Minnesplaketten sattes upp av Hembygdsföreningen vid hennes bostad på Sven Vintappares gränd 2. Foto WP.

För att bli medlem behövs rekommendationer av två medlemmar i Gillet. Blankett för nedladdning finns här!

Fördjupad kunskap om Stockholm

Under tidigare år har Stockholms-Gillet bildat opinion i många viktiga frågor och ofta samarbetat med Samfundet Sankt Erik som också har sitt kontor i Gamla stan. Idag ägnar sig föreningen mycket åt att fördjupa sig i Stockholms historia och genom sitt stipendium uppmuntra till forskning om Stockholm. Intäkterna från julmarknaden går varje år till att finansiera intressant stockholmsforskning. Du kan läsa mer om stipendiet här! I Stockholms-Gillets portalparagraf betonas starkt syftet att hos medlemmarna öka kunskapen och intresset för sin stad. Läs våra stadgar här!

Här ett axplock av spännande böcker som kommit ut under 2000-talet med stöd från Stockholms-Gillet.

Gille-Tidender

Gille-Tidener är Stockholms-Gillets husorgan och kommer ut med tre nummer varje år. ”Tidener” betyder nyheter på äldre svenska. I tidningen kan du läsa spännande artiklar om Stockholm och anmäla dig till våra aktiviteter. Här kan du ta del av de senaste årens utgåvor!

Agneta Rydberg är redaktör för Gille-Tidender
och till vardags docent i ögonsjukdomar.

Grundarna av Stockholms-Gillet

Vilka var då dessa publicister som beslöt att grunda en förening för stockholmare som månar extra mycket om sin hemstad? Flera av dem, nu bortglömda stockholmsprofiler förtjänar att lyftas fram. Samtliga var verksamma som skribenter i stockholmspressen och födda under andra hälften av 1800-talet då Oscar II var kung i Sverige. Det var en omvälvande tid med stora politiska motsättningar och krav på politiska reformer. Samtidigt var yttrandefriheten starkt begränsad vilket kan ha gjort att humor och satir hade en sådan framskjuten plats i offentligheten. I vart fall var Stockholms-Gillets fäder alla representanter för en typ av skribenter som inte är lika vanlig idag. Ironi och skämt var deras främsta redskap när de kommenterade dagliga händelser.

Emil Norlander – Gillets första munskänk

Journalisten och revyförfattaren Emil Norlander 1865–1935 var sin tids Povel Ramel. Han var tongivande i Gillet under de första tjugo åren. Foto SSM.

Den mest namnkunnige i våra dagar är Emil Norlander som i sin barndom bodde på Klara Norra Kyrkogata i ett kvarter som revs när Centralposten byggdes ut. Norlander var sin tids Povel Ramel med ett femtiotal revyer, över 3000 kupletter och mängder med kåserier på sin meritlista. Hans mest kända bok ”Anderssonskans Kalle” publicerades 1901 och är en samling pojkstrecksnoveller som blev omåttligt populära.

Anderssonskans Kalle första gången utgiven 1901 var Emil Norlanders största succé. Den kom ut i femton upplagor och filmades sex gånger. Foto WP.

Kalles mamma driver en stryk- och tvättinrättning på söder och efter skolan när mamman har fullt upp, hittar Kalle på busstreck till stort förtret för tanterna i grannhusen. Norlander var elev i den nu rivna Klara folkskola som låg alldeles intill Klara kyrkogård. August Blanche den kände stockholmsskildraren som var Norlanders stora förebild hade varit elev i Trivialskolan som ännu ligger kvar på kyrkogården.

Buspojkarna i Klara Trivialskola som August Blanche skildrat inspirerade Emil Norlander till Anderssonskans Kalle. Huset ligger kvar vid Klara kyrka. Foto WP.

Att Norlander var inspirerad av Blanche blir särskilt tydligt när man jämför deras noveller. De utgår helt klart ur samma mylla, bakgårdarna i Klarakvarteren. De första arton åren var Emil Norlander Gillets munskänk och stod för mängder av muntrationer vid föreningens högtider. 1932 övertalades han att bli Gillets ålderman, en post han behöll till 1935 då han avled 70 år gammal.

Beyron Carlsson väckte med idén om ett Stockholms-Gille

Publicisten Beyron Carlsson 1869–1928 var en hängiven stockholmsälskare och tog det första initiativet att bilda Stockholms-Gillet 1914. Foto RA.

En framstående grundare av Gillet var redaktören Beyron Carlsson född 1869. Föräldrarna drev kafé på söder och Carlsson tog studenten vid Södra Latin och läste vidare i Uppsala. Sin yrkesbana ägnade han åt Stockholmspressen och han var medarbetare i en mängd tidningar såsom Aftonbladet, Dagens Nyheter, Vecko-Journalen och tidningen Dagen som på den tiden var en billighetsupplaga av Aftonbladet. Det var i den tidningen som Beyron Carlsson publicerade ett upprop om att bilda en förening för ”stockholmaren som kommit bort”. I sin appell undrade han vart stockholmaren tagit vägen ”bland alla de främmande personer som rivit ned hans fädernehus och byggt bankpalats av oanad storlek just där han förr i tiden tänkte och diskuterade medan svala drycker kom och gick på stamborden” Det ligger nära till hands att anta att han syftade på Hotell Rydberg som rivits för att lämna plats åt Skandinaviska Banken på Gustav Adolfs torg 1914. En händelse som upprörde många stockholmare djupt. Beyron frågade retoriskt ”om man kunde få tag på stockholmaren igen?” Och svaret uteblev inte. Nog fanns det stockholmare att tillgå. Den 16 mars 1914 dök bortåt hundra av denna ”utdöende art” upp på Hotell Kronprinsen på Drottninggatan och man kom senare på våren att bilda ”Stockholmsgillet” som hade två väsentliga uppgifter, dels att vara en sällskaplig förening och dels verka för att stadens intressen på skilda områden blev tillvaratagna och skyddade.

Matsalen i Hotell Kronprinsen. Hotellet låg i det Wredeska palatset vid Drottninggatan 29 och var en känd mötesplats för olika stockholmsföreningar. Här grundades förutom Stockholms-Gillet även Sveriges Scoutförbund och Arla. Huset revs i samband med Klara-rivningarna 1966. Foto SSM.

Beyron Carlsson vurmade för medeltiden och det är tack vare honom som Gillet fick föreningsattribut som anknöt till de gamla medeltida gillena. Han såg till att en så kallad ”Gillelåda” med förebild i skrånas ämbetslådor tillverkades med stockholmsmotiv i lock och sidor. Designen gjordes av formgivaren David Blomberg som var den som startade NK:s legendariska möbelavdelning. Med åren kompletterades Gillets ämbetssymboler även med en Gillenål, en hedersplakett och Gillets emblem.

Gillets ämbetslåda är dekorerat med stockholmsmotiv i intarsia och formgavs av inredningsarkitekten David Blomberg som även skapade NK:s logotyp. Foto SF.
Gillenålen ges till alla nya medlemmar och föreställer Birger Jarl, grundare av Stockholm. Foto SF.
Gillets hedersplakett är formgiven av skulptören Stig Blomberg som gjort många utsmyckningar i Sverige. Ett välkänt i Stockholm är det runda räcket på Centralstationen där resenärer brukar stämma möte. Foto SF.
Gillets emblem föreställer Birger Jarl. Foto WP.

Skämttidningen Kasper förenade flera av Stockholmsgillets grundare. Både Beyron Carlsson och Emil Norlander var under en tid medarbetare i tidningen som startades av Gillets första ålderman Richard Gustafsson 1869. Redaktör Gustafsson var en av de skribenter som hörsammade uppropet i Dagen. Han menade att tiden var mogen att bilda en förening för ”infödingar”. Richard Gustafsson föddes på Ladugårdslandsgärde och var son till en skomakare. Pappan var en skicklig yrkesman och slutade sin bana som yrkeslärare på Manillaskolan. Hans mamma arbetade i speceriaffär.

Richard Gustafsson, Carl Larssons vän och välgörare

Carl Larsson målade av Gillets ålderman Richard Gustafsson flera gånger. Ett porträtt ägs av Stockholms-Gillet. Foto SF.

Frågan om att delta i den nya föreningen gick även till konstnären Carl Larsson som emellertid avböjde och yttrade att ”jag har så mycket i min lilla knopp att jag inte hinner med sånt”. Carl Larsson var en flitig medarbetare i Kasper som tecknare och mycket god vän med Richard Gustafsson som brukat anlita honom som illustratör redan när han gick på Konstakademin. I sina memoarer välsignar Carl Larsson Richard Gustafsson för de uppdrag han fick som ung och fattig student. Utan dem hade jag ”måst gå till näringarna” och blivit trädgårdsmästare eller maskinist försäkrar den blivande nationalmålaren. Tidningen Kasper var klart samhällskritisk och lyckades med sin sarkastiska ton retade upp själva kung Oscar II som kallade tidningen för ”ett uselt skämtblad”.

Skämttidningen Kasper startad av Richard Gustafsson 1869 hade ofta en politisk udd riktad mot orättvisorna i samhället. Foto WP.

Men tidningen blev en stor framgång och en plantskola för många talanger. Med tiden hade Gustafssons sådana framgångar både som tidningsman och författare av barnsagor att han kunde köpa en gammal 1700-talsfastighet på Mariaberget med utsikt över Riddarfjärden. Idag kallas huset den Cederborgska Villan efter Stockholmsgillets ålderman juristen Allan Cederborg, den fjärde i ordningen som även han bodde i huset under en tid. Idag inrymmer den en förskola.

Cederborgska villan på Bastugatan 20. Ett hus med flera kopplingar till Stockholms-Gillet. Hit levererade Carl Larsson sina teckningar till skämttidningen Kasper när Richard Gustafsson bodde här.

Hasse Z stilist med känsla för Stockholm

Hans Zetterström 1877–1946 hyllades på sin 40-årsdag av veckotidningen Idun. Foto WP.

Sist men inte minst måste författaren och kåsören Hasse Z nämnas i detta sammanhang. Den store humoristen som fostrat en hel dynasti av kåsörer som Kar de Mumma, Viola och Carl Z tillhörde också det gamla gardet i Stockholmsgillet. Han menade med sitt speciella skämtlynne ”att de ursprungliga invånarna i Stockholm var så förtrampade och de få som fanns kvar kunde man stoppa upp och ställa på Panoptikon så att de inflyttade släktingarna kunde få något att titta på under helgerna”. Hans Zetterström föddes i Klarakvarteren 1877 men växte upp på Hornsgatan. Hans far var snickarmästare. I över tjugo år, 1901–1923 var han redaktör för Söndags-Nisse som vid sidan om Kasper var den stora skämttidskriften i Sverige. En av sidorna döptes till Grönköpings Veckoblad och den blev sedermera en egen skämttidning med mottot ”Tidningen som alltid håller med regeringen, speciellt då den har fel”.

Också Hasse Z ondgjorde sig över Gustav Adolfs torg ”som förlorat sin glada och ljusa prägel som Hotell Rydberg en gång gav. Men vilken utmärkt parkeringsplats har det inte blivit”, skrev han i en understreckare i Svenska Dagbladet i maj 1945, ”och hur mörkt och tyst ligger det inte om kvällarna, en stillhet och en tystnad som endast störes av Strömmens mörka brus och den hemvändande operapubliken”. Ja rivningen av Hotell Rydberg fortsatte att uppröra i många år. Rivningen av det anrika nöjestemplet, känt som publicistklubbens stamlokus gav troligen impulsen till skapandet av Stockholms-Gillet.

Hotell Rydberg hade en legendarisk bar där många journalister brukade träffas. Rivningen av huset 1914 upprörde allmänheten och inspirerade till bildandet av Stockholms-Gillet. Foto SSM.

Stella Fare
Bisittare och ordförande i stipendienämnden

Upphovsman till fotografierna är:

SF, Stella Fare,WP, Wikipedia,
SSM, Stockholms Stadsmuseum och RA Riksarkivet