av Stella Fare bisittare i Rådet
Minns du sagan om Kajsa Kavat, den lilla flickan som hjälpte sin mormor att sälja polkagrisar på julmarknaden? I berättelsen beskriver Astrid Lindgren målande julstämningen på det lilla torget, hur snön knarrar under Kajsas halmskor och hur andedräkten står som rök ur munnen när hon radar upp sina polkagrisar i julståndet.
Kajsa Kavats torg var ett litet torg i en småstad, men just därför påminner det om Stortorget. Inget torg i Stockholm är så litet och intimt som just Stortorget. De gamla husen runt torget är väggarna till ett av Stockholms finaste uterum. Dramatiska och ruskiga händelser som Stockholms blodbad har utspelat sig här, men det kan man inte tro när julmarknaden öppnar i december varje år och alla bodarna är fulla av tomtar, brända mandlar och konsthantverk. Stortorgets julmarknad har rankats som en av de främsta julattraktionerna i Europa och kan mäta sig med de stora julmarknaderna i Tyskland och Österrike. En viktig aspekt är Stortorgets unika atmosfär.
Gamla anor
Julmarknaden i Gamla stan har gamla anor och sträcker sig ända tillbaka till medeltiden. Redan på 1350-talet stadgades i Magnus Erikssons stadslag om villkoren för torghandeln. Bara stadsbor med burskap fick bedriva handel och all annan torghandel utanför stadsmurarna förbjöds. Torghandeln var mycket betydelsefull för livsmedelshandeln och för myndigheterna var det viktigt att ha kontroll över hur den bedrevs. Först och främst ville man försäkra sig om skatteintäkter men också utöva priskontroll.
När priset på exempelvis mjöl steg och brödet blev dyrare kunde det betyda oroligheter bland invånarna och det ville man helst undvika.
Torghandeln detaljregleras
Under Gustav Vasas tid blev det fler regler och man beslöt att detaljhandeln skulle delas upp efter varuslag. Det fullföljdes av Vasasönerna Erik och Johan som införde kontrollanter som övervakade att handeln inte bedrevs utanför anvisade platser. År 1563 beslöts att endast Stortorget skulle få bedriva torghandel, det var ett försök att koncentrera handeln ytterligare. Detta fungerade förstås inte i längden och i takt med att Stockholm växte öppnades nya salutorg i staden.
Kommersen ökar på gator och torg
Under 1600-talet blev Stockholm en riktig köpstad och man inrättade elva nya torgplatser i staden. Stockholms stadsmurar hade spelat ut sin roll och handeln flyttade ut till malmarna. Det var nu som Hötorget, Östermalmstorg, Gustav Adolfs torg och Södermlamstorg vid Slussen anlades. Stortorget förlorade sin monopolställning men julmarknaden bestod och inleddes varje år på Thomas-dagen den 21 december. ”Thomasmässodag så glad, då det är marknad i varje stad” säger ett gammalt rim.
Marknaden växer på 1700-talet
På Gustav III:s tid ökade julmarknaden i omfång och man beslöt att flytta den till inre borggården på slottet. Marknaden kombinerades med offentlig dans på Bollhuset som var en stor teaterlokal på Slottsbacken.
Tillbaka till rötterna
År 1837 flyttades julmarknaden tillbaka till Stortorget och så många som 95 stånd trängdes med varandra. De var uppställda i rader, rygg mot rygg utefter torgets längd och på kvällarna var borden upplysta med lyktor och ljus. Bagarna var flest och deras diskar var fulla av kusar och kakor, saffransbröd, kringlor och pepparkakor.
Gipshantverk väcker blandade känslor
En annan specialitet var de vita gipskyrkorna med kulört glas i fönstren som ställdes ut till beskådan på Börshusets trappor. De tillverkades av italienska invandrare som kommit till Sverige från staden Lucca i Toscana. Italienarna fick öknamnet ”gipskatter” för sitt gipshantverks skull. Stor åtgång hade också små billiga ljusstakarna i trä med krusat papper. Stortorgets julmarknad var en av julens verkliga nöjen.
Dalkullan som blev berömd för sin skönhet
Under årets sommarmånader var bara mjölkförsäljning tillåtet på Stortorget och en av försäljarna, en särskilt vacker dalkulla väckte 1834 så stor uppståndelse att tumult uppstod när människor strömmade till torget för att ta sig en titt. Den unga kvinnan hette Carin Ersdotter och var en av de många kvinnor från Dalarna, som varje sommar tog sig till fots till Stockholm för att säsongsarbeta på byggen, bryggerier och tobaksfält. Dalkullorna bar sina hembygdsdräkter när de arbetade i Stockholm och de var uppskattade som arbetskraft. Vid Djura kyrka i Leksand där den vackra kullan är jordfäst står idag en skulptur rest till hennes minne. Samma skulptur står vid Järla gård i Nacka, det var där hon som mjölkpiga hade till uppgift att med häst och vagn frakta mjölken till Stortorget om morgnarna
Stortorget får konkurrens
Efter skråväsendets avskaffande 1866 exploderade handeln i Stockholm och det påverkade julmarknaden negativt. Nu kunde alla sälja julpynt. Saluplatserna under bar himmel ökade till tjugo stycken och konkurrensen hårdnade om kunderna.
I slutet av 1800-talet och förföll den fina, gamla marknadstraditionen. Värdelöst krimskrams ersatte det genuina hantverket och besökarna skrämdes bort av ett tilltagande busliv. Till slut beslöt myndigheterna att Stortorgets julmarknaden skulle stängas. En tradition från Tomasmäss som alltsedan den katolska tiden varit marknadsdag, bröts därmed.
Julmarknaden slår igen
Mellan 1906 och 1915 var Stortorget nedsläckt och dystert vintertid och många stockholmare beklagade det djupt. En spirande opinion började då plädera för att julmarknaden borde återupplivas. Svenska Dagbladet gick i bräschen och öppnade sina spalter för många engagerade inlägg. En insändare i SvD i november 1915 lät så här: ”Såsom vardande genuin stockholmare och tillhörande en gammal stockholmssläkt anhåller jag att få yttra mig angående återupplivandet av julmarknaden på Stortorget. Jag har själf, både som barn och sedermera, funnit ett stort nöje i att besöka julmarknaden, och det icke minsta nöjet har varit, då jag gått där med mina barn. Julmarknadens återuppstående skulle således af mig hälsas med odelad tillfredsställelse.” Insändaren var inskickad av direktören för Södra spårvägsbolaget och han fick på samma sida livligt understöd av Nordiska museets ordförande Gustaf Upmark. Det visade sig att saknaden efter den gamla marknaden var så stor att Skansen funderade på att kopiera Stortorgets julmarknad när den öppnade sin egen julmarknad 1905.
Julmarknadsnostalgi banar väg
Viljan att återuppliva marknaden väcktes av en nostalgiskt skriven tillbakablick som i målande ordalag beskrev hur kung Oscar II varje år, dagen före julafton brukat besöka marknaden och dela ut av ”saluståndens skatter och godsaker bland de kring honom församlade småttingarna”. Artikeln avslutades med en avgörande kläm: ”Sedan ett par år tillbaka ha vi här i hufvudstaden en förening, Stockholms-gillet kallad som gjort till sin uppgift att vaka över bibehållandet af gammal tradition och sedvänja. Skulle icke denna förening kunna gå i spetsen för julmarknadens renässans?
Richard Gustafsson rycker ut
Det var skriftställaren och Naturskyddsföreningens dåvarande sekreterare Thor Högdahl som tog till orda och han skulle bli bönhörd. I samma tidningsutgåva svarade Gillets förste ålderman, redaktören Richard Gustafsson att han lovade att personligen se till att julmarknaden återuppstod och han försäkrade ”att jag är för mycket stockholmsvän för att icke känna saknad efter den försvunna institution sådan den var i sin glans dagar.” Hedersmannen Richard Gustafsson höll sitt löfte och bekostade ur egen ficka 16 nya salustånd.
Julmarknaden återuppstår – räddas av Stockholms-Gillet
Den 20 december 1915 öppnade Stortorgets julmarknad på nytt och stadens invånare jublade. Många kända personer hedrade invigningen med sin närvaro. Svenska Dagbladet räknade upp notabiliteterna, det var grosshandlaren Herman Lamm, Ernst Thiel, Erik Axel Karlfeldt, Hjalmar Branting med sin fru Anna alias signaturen René och många andra från stadens styre. Vid 4-tiden anlände kronprinsparet Gustav Adolf och Margaret i sällskap med sina barn och prins Eugen. Richard Gustafsson visade dem runt och enligt Dagens Nyheter som också var på plats ”uttryckte de sin tillfredsställelse med att den gamla trevliga marknaden ånyo kommit igång”.
Julmarknaden har sedan 1915 troget slagit upp sina salubodar varje vinter. Titta gärna in på vår Facebook-sida Stortorgets julmarknad, där kan man kan handla digitalt från flera av de bodar som brukar har öppet på marknaden. Vår intendent Charlie Hahne sköter det praktiska kring julmarknaden. Hans kontaktadress är: intendenten@stockholmsgillet.se
Välkommen åter i slutet av november 2021!
